Ingenting

 Idag har varit en sån där dag då vi inte gjort något vettigt alls. Bara jobbat på att bli friska. Bästa grannen kom och hämtade Haddock för lite hundlek i rastgården. En trött fis kom hem och la sig i soffan. I natt tänkte jag försöka sova, har inte lyckats så bra de senaste tre nätterna och det blir man inte friskare av. Haddock, han är riktigt bra på att ta det lugnt. Han bara rullar ihop sig och somnar. Han får lära mig hur man gör.

img_5040

Som ett barn på julafton

 Glad som ett barn på julafton var Haddock i morse när jag öppnade altandörren. Ut i snön som yrde. Eller, snö det var mer kylförpackat regn som föll. Däckade (mest Emil) av influensa så släpade vi oss runt ett varv på promenad. Blöta som tre dränkta katter kom vi tillbaka och rullade ihop oss i soffan. Nu är allt det vita borta och regnet faller utanför. På måndag börjar jobbet igen. Bra med rutiner. 

img_5040

Frukostsällskap

 
Influensan har Emil i sitt grepp. Jag vägrar inse att jag också är sjuk. Han är värre däran. Berlin var fint men det var skönt att komma hem. Vi åkte direkt till svärföräldrarna och möttes av en riktigt glad och nöjd Haddock. Han har haft det underbart denna veckan, som alltid när han får vara med svärfar och springa runt i skogen och skälla på folk som kommer ivägen. Vid frukostbordet i morse satt vi och kikade på fåglarna vid fågelbordet. Hemma har vi inte mycket annat än pilfinkar och gråsparvar men på landet finns en och annan talgoxe, blåmes och nötväcka. Nu ligger vi nedbäddade i soffan och kurerar oss med ostbågar och Cola. 

img_5040

En dörr till det som varit

  
Berlin är en stad med en historia. När man vandrar omkring så ser man ofta olikheterna som stan bär på. Spår från en svår tid. Spår från en tid några vill glömma men andra vill komma ihåg. Det är en stad med mycket att se och uppleva och vi har inte hunnit med en bråkdel. Vi har bara gläntat på dörren.

img_5040

En dörr till det förflutna

  
Idag har vit besökt Tysklands riksdagshus. Vi hade en bra plan; gå upp till Berliner Dom och sen ta bussen till Brandenburg Tor. Det gick sådär. Nästan hela Unter den Linden var avstängd på grund av Israels president som var på besök och som hade lust att åka runt i stan. Istället för att åka buss fick vi gå och dessutomen omväg. Tur att vi bor så centralt att inget är långt bort. Efter 1,5 timme i Bundestag promenerade vi ner förbi Brandenburg Tor till minnesmärket för förintelsen. Det är inte ett märke utan en park av rätblock i olika storlekar. Mäktigt att se dock svårt att känna historiens vingslag när besökarna leker kurragömma. Efter lite historia så blev det mat och shopping. 

img_5040

Kaffepaus

 

Det är oerhört viktigt med kaffepaus för att hålla humöret och andan uppe. Jag fick hålla tillgodo med en kaffe medan maken kalasade på två kakor. En egenvald och en köpt till mig som visade sig innehålla nötter. Men tanken räknas. 

img_5040 

Stockholm

I helgen som var åkte jag och mamma upp till Stockholm med målet att gå på teater. Vi skulle se Johan Rheborg gestalta Ove i ”En man som heter Ove”. En bok skriven av Fredrik Backman som tar upp livet och hur det kan se ut när man är helt lämnad ensam och egentligen bara vill dö men verkligheten knackar på dörren hela tiden i form av en vit skoda som kör i bostadsområdet där det egentligen är körförbud. Vi gick på teatern och den var helt fantastiskt underbar. 90 minuter har nog aldrig gått så snabbt som i lördags kväll. Se den! På lördagen promenerade vi runt i centrala stan och på söndagen åkte vi busstur och blev lite klokare på staden. Sedan satt vi på Kaffekoppen och drack varmt kaffe medan regnet strilade nedför rutan. Vacker stad även i regn. Om någon vecka är det dags igen för ett besök i huvudstaden. Får hoppas på fler regnvåta gränder och kanske lite mer moln med solen som skiner igenom.

150330_0021

 

2015-03-29 10.49.28-1

 

2015-03-29 12.42.13

 

2015-03-29 13.01.30-1

 

Min nya kärlek

2015-03-20 22.05.47-2

Min nya kärlek heter Rolleiflex. Det är en analog mellanformatskamera som jag testar just nu. Har fått möjlighet att låna den av en kille via ett forum på Facebook. Det har alla möjligheter att bli en långvarig kärlekshistoria. Vill testa några rullar till innan jag bestämmer mig, men oj. Kvadratiskt. Gedigen. Tänka innan exponering. Jag gillar’t! Här får ni ett smakprov från första rullen.

Lightroom

Denna helgen har fotoföreningen som jag är sekreterare i haft workshop i Lightroom med Patrik Larsson som kursledare. Jag gillar Lightroom. Måste erkänna att jag var motståndare från början och tyckte att det var fånigt men jag blev övertygad och nu säger jag samma till andra ”Byt till Lightroom!”. Det är enkelt, har inte alla de fina småverktyg som Photoshop har men det har allt man behöver. Eller i alla fall allt det jag behöver. Jag kan programmet ganska bra men ibland är det trevligt att gå på kurs och fylla på lite och att få lite guidad redigering. Jag tog med mig några bilder från USA-resan i april förra året. Bilder som har legat lite för nära för att få redigering men som jag nu var redo för. Det är skönt att kunna fråga någon annan när man kört fast, fråga vad man kan göra mer för att få den där umpfen i bilden.

Förra året var jag och Emil på vår bröllopsresa i USA. En resa vi sett fram emot och som vi först var tvungna att ställa in och skjuta på framtiden men som äntligen blev av i april 2014. Tre veckor spenderade vi i San Fransisco, Las Vegas, Grand Canyon, Antelope Canyon och Yosemite. Tre fantastiska veckor som vi njöt till fullo av. Tre veckor som jag kommer berätta mer om så häng kvar.

Idag får du ta del av mina två bilder från Antelope Canyon som jag redigerat idag.

140418_0620

140418_0601

IMG_8419.PNG

Vad har man internet till?

I veckan skulle jag träffat morfar och hjälpt honom med Internet. 93 år gammal hade han nu fått fiber i huset. Vad har man internet till? undrade han. Mamma hade gjort några bokmärken åt honom, till min blogg och till sin egen blogg. I lördags fick jag ett sms av mamma ”Morfar vill gärna ha fler bokmärken på Internet.” Han hade hört av sig till mamma och sagt att ”Nu har jag varit inne på Hannas sida och det är bara hundar, sen har jag varit inne på din sida och det är bara blommor. Vad kan jag göra mer?”. Nu hann jag aldrig hjälpa morfar med några fler bokmärken eftersom han dog i måndags (9 februari). Dock finns frågan kvar hos mig; Vad gör man på internet egentligen? Vad använder du internet till? Skriv gärna en kommentar och berätta. Under tiden så visar jag några bilder på hundar, tagna under dagens promenad runt Barnsjöarna.